I vinnarcirkeln med "Perka" - Karin Nilsson

Porträttserien fortsätter med en kvinna till och denna gång är det problemlösaren Karin Nilsson som står i rampljuset. Karin har både spelat handboll på landslagsnivå och håller hyfsad ordning på Kent och Björn. Inte illa!

FAKTA

Namn:	: Karin Birgitta Nilsson
Åler:	39 år, fyller 40 nästa sommar. Får se om det blir någon fest. ”Många är ju bortresta då”.
Familj:	Ensamstående med katten Bums. Bums hade en syster, Bims, som tyvärr gick bort nyligen efter ett 17-årigt liv. Karin är uppvuxen med katter och ser sig som en riktig kattmänniska.
Bor:	Tullinge utanför Stockholm
Yrke:	Administratör, avancerad allt-i-allo, problemlösare.”Det finns många områden som jag ansvarar för”.
Intressen:	Handboll är överst på listan sedan kommer golf (hcp 12,9). Sport i allmänhet faller också Karin i smaken.

När intervjun med Karin görs är hennes ena fot i ett stort gips. Någon sjukskrivning är det dock inte tal om. – Jag var hemma några dagar precis efter operationen men oj vad jag blev rastlös så det var bara att köra igång med arbete så snabbt som möjligt, säger Karin. Handbollstränarrollen, som klubbtränare är vilande detta år pga. den gipsade foten, men lite engagemang som mentor till ett par spelare samt delaktighet i ledargruppen runt damjuniorlandslaget födda -94 och -95 blir det i alla fall.

Hur kom du i kontakt med Stall Skift?
- Allt hänger ihop med handbollen som varit den största delen av mitt liv under en väldigt lång period. Jag började redan vid tidig ålder att spela handboll och var inte mer än tre år när jag följde med en tränare till handbollshallen. När jag var fyra (!) år spelade jag min första match med barn som var sju-åtta år sådär. Jag var en tydligen en odåga redan då, skrattar Karin.

Anmärkningsvärt med Karins karriär är att hennes föräldrar inte alls varit de som tänt hennes intresse utan hon fick sina influenser ”utifrån”. De 118 a-landskamperna är också anmärkningsvärda…

Karins handbollsliv startade i Tumba, en klubb hon var trogen till dess att hon blev förstaårsjunior och värvades till Stockholmspolisen. Detta var 1990 och Polisen var då Sveriges bästa klubb på damsidan. Karin blev kvar i den föreningen till 1994 då Märsta och laget Skånela (i Märsta) blev nästa adress. Skånela var adressen fram till 1997 när Karin flyttade till Norge (dåvarande giganterna inom damhandboll) för proffsliv i tre år (ett i Bodö och två i Skien). Efter detta valde Karin att flytta hem till Skånela som ordnade jobb på företaget Softronic. Karin debuterade i a-landslaget 1993 och fanns sedan med i truppen fram till 2001 och avslutade med ”de leende landslaget” i Italien-VM. Den aktiva tiden inom handbollen tog annars slut 2006 när den sista matchen för Skånela spelades. Kantspelare med kontringar som specialitet var Karins position som spelare för det mesta och hon var van att spela hela matcherna, både i anfall och i försvar.

På Softronic skötte Karin många olika arbetsområden, bl.a. inom sektorerna: lön och ekonomi ”och allt möjligt” som hon själv uttrycker det. – När ”någon” borde göra något är denna någon ofta densamma som jag, säger Karin med självdistans. På Softronic träffade Karin en herre vid namn Björn Frössevi som frågade om hon ville bli en del av hans egna nystartade firma. Karin var inte sen att tacka ja och sedan 2005 har dessa två jobbat tillsammans i Björns företag. Kent träffade Karin i samband med att vi drog i gång TT10, som är en satsning på unga idrottstalanger, och hon blev snabbt insyltad i travet och har sedan 5 Promille startades varit administratör för travkonsortieverksamheten. – Jag har ungefär samma yrkesroll nu som jag har haft tidigare, en riktig spindel i nätet, avslutar Karin.

Vilket är ditt största idrottsminne?
- Jag minns speciellt en landkamp, ett EM-kval mot Ryssland. Vi var redan klara för slutspel men behövde vinna med fem mål för att blir seedade i första gruppen. Vi leder med fyra och det är 25 sekunder kvar. Då säger tränaren: ”Karin, stega förbi din spelare så vet jag att du gör mål” och det gjorde jag. Det var häftigt, både att få förtroende och att vara bäst när det gällde.

Vilket är ditt största travminne?
- Det var en rätt klurig fråga men jag svarar när Idefix vann på Örebro här tidigare i höstas. Kent var så negativ innan men blev eld och lågor under loppet och vi vann till slut på målfoto. Der var riktigt kul.
Har du någon hemlig talang?
- Jag gillar att laga mat. Det tror jag inte många vet. Har ingen speciell rätt sådär utan lagar det mesta med glädje.

Vilket är ditt favoritgodis?
- Det varierar en del men högst upp på rankingen nu ligger de där tvåfärgade (röda/svarta) dödskallarna.

Om du fick bjuda tre personer på middag, levande eller döda. Vilka tre skulle det då vara?
- Jag tycker det är lika svårt som alla andra att svara på det här. Min syster Marie, Gunde Svan tror jag har en hel del kul att komma med och så Kent, han blir så glad då. Min syster och jag balanserar kvartetten och vi får en trevlig kväll tillsammans.

Om du var ett djur, vilket skulle det då vara?
Eftersom skribenten glömde att ställa denna fråga så väljer denne helt enkelt ett djur som han tycker passar fröken Nilsson bra. Varför inte en uggla? Sådana har koll på allt!

Favoritspelform?
- Tvilling tycker jag är roligt. Man måste inte jaga en given vinnare utan de två bästa hästarna. För en rimlig slant i insats kan man också vinna en del när det ofta är fina odds.

Ge ett bra råd till läsarna.
- För att lyckas måste man våga misslyckas.

Viktigast att förbättra inom travsporten?
- Prispengar pratar ju alla om men en annan viktig del är att få proffstränarna att förstå att de är till för kunderna (hästägarna). Det känns ibland som att hästägarna ska vara tacksamma för att de får ha häst i träning hos ett proffs.

Ditt största/bästa/roligaste minne av/med Kent Carlsson?
- På planet ner till Frankrike för ett par år sedan beskrev Kent ingående hur jag skulle stå för att ta emot en serve från Marcus Lund. Nu blev det inte Marcus jag spelade emot utan Kent och jag ställde mig precis som han sa och slog som han instruerat. Fick på en praktträff och han (Kent) hade inte en chans på den bollen. Han såg så förvånad ut, haha.

6 Snabba!
Läsk eller Mineralvatten
Julbord eller Julklappar
Utlandssemester eller Sommarstuga
Utekväll eller Hemmakväll
Tennis eller Golf (Helst båda...)
Hingst eller Sto

Av: Per ”Perka” Frössevi

Tillbaka